Jag har vuxit upp på landsbygden och alltid haft nära till vattnet. Trots det är det en helt annan sak att bo ”ute i skärgården” med färja och allt och jag måste säga att jag hittills inte ångrat en enda dag att bli skärgårdsbo, trots att det nu börjar närma sig fem månader sedan flyttkalaset gick (för min del åtminstone).
Jag vet inte om det var coronavåren och den kusliga känslan av att vara instängd i en liten lägenhet när corona härjar utanför i studiestaden eller bara en längtan till min partner, vår hund och vårt nyrenoverade hem, men när jag flyttade till Bergö i Malax skärgård i juni kände jag mig så fri! Skärgårdens grönska välkomnade mig med öppna armar och trots att alla löven nu fallit ner från träden och vi inväntar en lång, mörk och säkert blöt vinter, så ler jag ändå varenda gång jag går ut på promenad.
För här finns tystnaden. Här finns lugnet. Här finns tryggheten.
